Går händelserna i förväg

Nu går jag händelserna lite i förväg. Den tid som finns till förfogande för att blogga är alltför knapp så jag ger upp tanken på att berätta om gårdens uppbyggnad i kronologisk ordning. Jag har fått önskemål om bilder på "drömhuset", och dessa önskemål kan jag ju inte ignorera.

Utsidan är som ni ser ganska färdig. Huset är bara grundmålat och det saknas altan och entrébro. Vi längtar tills vi vågar sätta in den riktiga ytterdörren, men att ha en byggdörr är nödvändigt då man går ut och in med verktyg och material som lätt kan skada den fina dörren.

Vi är oerhört nöjda med färgval och hur utsidan gestaltar sig. Det var lite spännande att se om proportionerna på fönster, knutar, midjeband mm skulle bli som vi hade föreställt oss när vi ritade huset.

Många tror att vi redan bor i huset då det ser så färdigt ut men man kan väl säga som så att insidan har en del att önska innan det är läge att flytta in.......

Vackra vinterbilder från Fältvävarsgården

Härliga, ljuva vintertid. Jag älskar verkligen snö! Familj, vänner och detta vinterlandskap är anledningen till att vi valt att bo här uppe.
Många kanske tänker att utsikt över E4:an inte är någon "utsikt" men vi älskar vårt öppna läge, man får "sträcka ut" ögonen ordentligt.

Drömmen om ett eget hus

Drömmen om ett eget hus har präglat vårt liv i väldigt många år. Under de år vi bodde i skåne var frustrationen stor, vi visste att vi inte skulle bo kvar så det var ingen idè att gå på husvisningar. Därför ritade vi massor av hus och läste huskataloger från pärm till pärm. Fantasierna var många och ibland tror jag att vi mentalt faktiskt "bodde" i våra ritningar. Länge tänkte vi oss nog ett prefabricerat hus men att vi kanske skulle göra ganska mycket av inredningen själva. Lapplihus blev sanbbt en favorit. Sakta men säkert fick vi dock inse att Lapplihuset skulle bli för dyrt, vi måste hitta en annan lösning. Under alla dessa år hade Göran pratat om att hans största dröm var att köpa en bit skogsbeklädd mark, fälla den skogen och sedan bygga sitt hus aldeles själv. Den drömmen håller vi just nu på att uppfylla.

Utbyggnad av bagarstugan

Det största problemområdet i vår lilla stuga var hallen. Den var 1.20 x 1.30 stor och tre av väggarna bestod av dörrar som alla tre gick innåt!! De tre dörrarna kilade därför ibland fast i varandra om de stod öppna........ När vi fick gäster så fick en gå in först och klä av sig innan nästa kunde komma, ingen lyckad lösning när det är 20 grader kallt ute. Därför gjorde vi en liten utbyggnad där vi har bättre plats för klädförvaring och sedan vi fick Felix så är den ju helt oumbärlig, var skulle vi annars ha haft barnvagnen?

Hemsytt

De senaste månaderna har jag sytt barnkläder så fort jag har haft chansen. Jag har hittat så fina tyger och blivit riktigt biten av detta. En annan barnklädesgalen mamma här i byn ordnar dessutom sykvällar i kyrkans lokaler, mycket inspirerande. Hm...inser precis att jag ju är med i en syjunta......hur många vuxenpoäng kan det tänkas ge??

Det mesta syr jag ju till Felix och ger bort till vänner men jag har även fått några beställningar :), det är ju så klart jätteroligt men jag har inte riktigt vant mig med att ta betalt för sådant som jag själv knåpat ihop.

Uthuslängan

Nästa projekt var att bygga en uthuslänga. Tanken var att den skulle fungera som snickarbod, traktorgarage samt förråd. Dessa utrymmen är en nödvändig förutsättning för nuvarande husbygge. Vill man arbeta i snickarboden när det är kallt så är det bara att göra en liten brasa i järnspisen.

Göran och hans pappa Jörgen valde den "enkla och snabba" vägen, de började med att gallra skog och såga plankor av den skogen. Det är en häftig känsla att skogen som min morfar och Görans farfar vårdat numera är en uthuslänga på vår gård.

Kompisen Robert var som vanligt med när vi skulle gjuta grunden.

Garage

I Manjärv, på Hissegården bodde min mormor och morfar. Där stod det en gammal sommarladugård i ett skogsbryn. Den var full med bråte och gick mot en säker död då grunden var dålig och växtligheten lite för närgången. Denna lada är numera vårt garage! Göran, hans pappa och systersonen Johannes plockade ner den stock för stock och förde sedan upp den här på Fältis. Visst blev den fin! Tack mamma och moster Naimin för att vi fick ta ladan.